Grannens lägenhet som blir en del av din: hur en sammanslagning prövas av föreningen och kommunen, vad som gäller för väggen emellan, två elcentraler, två kök och två badrum, hur andelstal och avgift räknas om, vad som händer med den ena ytterdörren och brandcellen, hur bygget genomförs och hur en sammanslagen lägenhet ser ut som en och inte som två med ett hål emellan

Uppdaterad 11 september 2026 · Byggfirma Stockholm

Grannlägenheten blev till salu, och två treor på samma våning kan bli en sexa med två badrum. Det görs i innerstaden varje vecka, och det är mer än en öppning i väggen: föreningen ska besluta om nya andelstal, kommunen ska ofta ha en anmälan, väggen kan bära, två elcentraler ska bli en eller kopplas ihop, ett kök ska bort och den ena ytterdörren ska bli vägg. Och de två lägenheterna, ritade var för sig, ska bli en planlösning som fungerar som en.

Här går vi igenom föreningen och andelstalen, kommunen, väggen, el och installationer, kök, badrum och ytterdörr, och planlösningen.

Föreningen och andelstalen

En sammanslagning kräver att föreningen godkänner den och beslutar att de två bostadsrätterna blir en, med nytt andelstal och ny avgift – summan av de två, eller en omräkning enligt stadgarna. Beslutet tas av styrelsen eller stämman beroende på stadgarna, och det registreras i lägenhetsförteckningen. Föreningen kan säga nej om sammanslagningen försämrar för huset eller om stadgarna hindrar. Medlemmen äger båda lägenheterna under processen, med två avgifter, tills sammanslagningen är genomförd. Bankens pantbrev på de två lägenheterna ska hanteras.

Kommunen

Att slå ihop två lägenheter är en ändring av byggnadens användning i den meningen att antalet bostäder minskar, och det kräver ofta en anmälan till kommunen, ibland bygglov om fasaden påverkas. Ingrepp i bärande vägg kräver anmälan med konstruktör oavsett. Brandcellsgränsen mellan lägenheterna upphör, vilket ska redovisas. Kommunen ger startbesked och slutbesked. Lantmäteriet berörs inte för bostadsrätter – det är föreningens förteckning som ändras – men för ägarlägenheter krävs fastighetsbildning.

Väggen

Väggen mellan två lägenheter är en brandvägg och en ljudvägg, ofta betong eller tegel, och ibland bärande. Öppningen tas upp efter konstruktörens bedömning: i en icke bärande vägg med enkel förstärkning runt öppningen, i en bärande med balk och upplag. Öppningens storlek avgör hur lägenheten upplevs: en dörröppning ger två lägenheter med en passage, en öppning i hela väggens bredd ger ett rum. Resten av väggen kan stå kvar som rumsavskiljare. Det som var ljudvägg mot grannen blir innervägg och behöver inte längre isolera – men väggarna mot de andra grannarna ska vara orörda.

El och installationer

Två elcentraler och två elmätare: nätbolaget kan ta bort den ena mätaren och lägenheten matas från en, med den andra centralen som undercentral, eller så behålls båda tills vidare. Två anslutningar för vatten, två avlopp, två ventilationssystem – de behålls oftast var för sig, eftersom stammarna sitter där de sitter. Värme från två system i ett hus med gemensam värme är inget problem. Det kök som tas bort kopplas ur vid stammen med proppade anslutningar som föreningen vill se dokumenterade. Två badrum är en tillgång och behålls.

Ytterdörr, brand och planlösningen

En av ytterdörrarna sätts igen – en brandklassad vägg byggs i öppningen mot trapphuset med samma brandklass som dörren hade – eller behålls som en andra entré, vilket många väljer. Det kök som tas bort blir ett rum; det andra byggs ofta ut. Planlösningen ritas om från början: var entrén ska vara, var sovrum och vardagsrum hamnar, hur de två halvorna hänger ihop utan en lång korridor. En sammanslagning som bara tar upp ett hål i väggen och lämnar resten ger två lägenheter som råkar sitta ihop; en som ritas om ger en lägenhet. Arkitekt lönar sig här.

Slå ihop lägenheter

Så ser det ut i Stockholm

Vanliga frågor