← Byggfirma StockholmAlla guider

Väggarna som är dina att flytta och husets att bära: hur en planlösningsändring i en lägenhet prövas av föreningen, konstruktören och ibland kommunen, vad som får göras utan att fråga och vad som kräver medgivande, hur bärande väggar, schakt, ventilation och brandceller begränsar, vad som gäller för kök och badrum som byter plats, hur ansökan till styrelsen skrivs och vad som händer med ett ingrepp som gjorts utan tillstånd

Uppdaterad 11 september 2026 · Byggfirma Stockholm

Lägenheten har tre små rum och ett kök i en korridor, och familjen vill ha ett stort rum med köket i. Väggarna är inne i lägenheten, men huset är föreningens: en vägg som bär bjälklaget, ett schakt med stammar, en ventilationskanal i en vägg, en brandcellsgräns mot trapphuset. Att flytta väggar i en bostadsrätt är tillåtet för det som är medlemmens och kräver föreningens medgivande för det som rör huset – och styrelsen säger ja till det som är utrett och nej till det som inte är det.

Här går vi igenom det som är fritt, det som kräver medgivande, konstruktören, kök och badrum, ansökan till styrelsen och det olovliga.

Begär kostnadsfri offert →

Det som är medlemmens

Enligt bostadsrättslagen får medlemmen göra ändringar i lägenheten, men väsentliga ändringar – ingrepp i bärande konstruktion, ändring av ledningar för avlopp, värme, gas och vatten, och annan väsentlig förändring – kräver styrelsens tillstånd. Att ta bort en icke bärande vägg utan installationer, sätta upp en ny innervägg, byta kök på samma plats, flytta en dörr i en icke bärande vägg: medlemmens sak, ofta med en anmälan enligt stadgarna. Att veta vad som är icke bärande är dock inte medlemmens sak att gissa; det är konstruktörens att avgöra.

Det som kräver medgivande

Bärande väggar: en avväxling med balk i ett flerbostadshus påverkar lasten på våningarna under och kräver konstruktörens beräkning, styrelsens medgivande och en anmälan till kommunen med startbesked. Schakt och stammar: får inte flyttas, och väggar som innehåller dem öppnas bara med medgivande. Ventilationskanaler i väggar: får inte kapas; ett rum utan frånluft är ett rum som inte får finnas. Brandcellsgränser mot trapphus och grannar: får inte försämras. Kök och badrum som flyttas: nya avloppsdragningar och tätskikt på nya platser kräver medgivande och ofta besiktning. Fönster och fasad: föreningens.

Konstruktören

Innan något planeras undersöks vilka väggar som bär: konstruktionsritningar från byggåret finns hos föreningen eller i stadsarkivet, och en konstruktör bedömer på plats. I sekelskifteshus bär ofta mittväggar av tegel; i femtiotalshus betongväggar i vissa lägen; i nyare hus få eller inga innerväggar. Konstruktören lämnar en skriftlig bedömning och, om en bärande vägg ska öppnas, en beräkning av avväxling med balk och upplag – som i ett flerbostadshus kan behöva nya stolpar ner genom grannens lägenhet. Bedömningen är den handling styrelsen ber om, och utan den behandlas ansökan inte.

Kök och badrum som flyttas

Köket kan flyttas till ett annat rum om avloppet når stammen med självfall – i en lägenhet med tunt bjälklag ofta bara en meter – och om frånluft kan ordnas; en flytt tvärs lägenheten kräver upphöjt golv eller pump och föreningens ja. Badrummet likaså, med tätskikt och våtrumsregler på den nya platsen och ofta krav på att det gamla badrummets tätskikt och brunn tas bort korrekt. Ett badrum ovanför grannens sovrum är något styrelsen ofta säger nej till. Vi ritar flytten med avloppets väg och fall innan ansökan.

Ansökan och det olovliga

Ansökan till styrelsen innehåller: ritning över befintlig och ny planlösning, konstruktörens bedömning och beräkning, beskrivning av ändringar i ventilation, el, vatten och avlopp, uppgift om entreprenörer och deras behörigheter, tidplan, och hur störningar hanteras. Styrelsen svarar med medgivande, villkor – ofta besiktning av föreningens tekniska förvaltare – eller avslag med skäl. Ett ingrepp i bärande vägg eller schakt utan medgivande kan föreningen kräva återställt på medlemmens bekostnad, och det är ett skäl för uppsägning av bostadsrätten i allvarliga fall. En avväxling utan konstruktör i ett flerbostadshus är dessutom en risk för grannarna.

Planlösning i bostadsrätt

Så ser det ut i Stockholm

Sekelskifteslägenheterna på Östermalm, Vasastan och Kungsholmen har bärande mittväggar av tegel och små kök i serveringsgångar, och där är öppningen mellan kök och rum den vanligaste ändringen – med balk, konstruktör och styrelsens medgivande. Femtiotalshusen i Årsta, Hammarbyhöjden och Bagarmossen har betongväggar i vissa lägen som bär, och tunna bjälklag som begränsar flytt av kök. I nyare hus i Liljeholmen och Hägersten är innerväggarna sällan bärande och ändringar enklare, men ventilationskanaler i gipsväggar begränsar.

Vanliga frågor

Får jag riva en vägg i min bostadsrätt?
En icke bärande vägg utan installationer, oftast med anmälan. En bärande vägg kräver konstruktör, styrelsens medgivande och anmälan till kommunen.
Hur vet jag om väggen bär?
Ritningar hos föreningen och en konstruktörs bedömning på plats. Gissa inte; en felbedömning drabbar grannarna.
Kan köket flyttas till vardagsrummet?
Om avloppet når stammen med självfall och frånluft kan ordnas. Långa flyttar kräver upphöjt golv eller pump och föreningens ja.
Vad händer om jag inte frågar styrelsen?
Föreningen kan kräva återställande på din bekostnad, och allvarliga ingrepp är grund för uppsägning. Fråga alltid.
Begär kostnadsfri offert →

Fler guider från Byggfirma Stockholm

Våra tjänster i Stockholm

Begär kostnadsfri offert